Laboratoriesäkerhet

Trots att det kan finnas risker med kemiska experiment är olyckor ovanliga. Det beror på att kemister är noggranna med säkerheten och planerar sina experiment väl.

Farosymboler

En kemikalie är ett grundämne eller en kemisk förening, eller en blandning av dessa, som används industriellt och kommersiellt och som inte är avsett att äta. Alla förpackningar som innehåller kemikalier som kan vara skadliga för oss eller för miljön måste vara märkta med farosymboler. Farosymboler kallas också för piktogram. Det finns ett internationellt system för farosymboler och samma symboler används över hela världen. Symbolerna är vita med en röd ram.

 

Giftiga ämnen är märkta med en dödskalle. Giftiga ämnen stör de kemiska reaktionerna i kroppen, ofta genom att påverka enzymer. Dessa ämnen kan ge svåra eller livshotande skador om vi äter dem, andas in dem eller vid hudkontakt. Hur mycket av ett gift vi tål utan att skadas beror inte bara på ämnets egenskaper. Det beror till exempel också på vår kroppsvikt och hälsa.

Ämnen som är skadliga men inte tillräckligt farliga för att kallas gifter märks med ett utropstecken.

Vissa ämnen är hälsofarliga och kan skada kroppen på lång sikt och ge så kallade kroniska skador. Det är till exempel ämnen som kan orsaka cancer eller allergier. Farosymbolen föreställer en person som löses upp inifrån.

Frätande ämnen skadar huden och ögonen. De skadar också kläder och utrustning. Exempel på frätande kemikalier är starka syror och baser. Om ett ämne är frätande eller ej beror på koncentrationen. Ättiksyra i ren form är starkt frätande trots att vi använder den i utspädd form hemma i köket.

Två symboler kan vara lätta att förväxla eftersom de båda föreställer eldslågor. Det är symbolerna för brandfarliga och oxiderande ämnen. Brandfarliga ämnen är sådana som lätt börjar brinna, till exempel etanol, aceton och bensin. Många gaser är också brandfarliga, till exempel vätgas och metan. Oxiderande ämnen är sådana som lätt avger syre och underlättar förbränning. Två oxiderande ämnen är väteperoxid och kaliumpermanganat. Det är farligt att blanda brännbara ämnen med oxiderande ämnen. En sådan blandning kan vara explosiv eller kan självantända.

Explosiva ämnen märks med en bild av en explosion. Instabila ämnen som avger mycket energi vid sönderdelning kan vara explosiva. När ett sprängämne exploderar bildas snabbt stora mängder het gas vilket gör att volymen ökar mycket snabbt. Det är detta som orsakar explosionen. Sådana ämnen stöter vi aldrig på i skolan. En blandning av vätgas och syrgas eller vätgas och luft är också explosiv. Även ångorna från brandfarliga vätskor, till exempel aceton, bildar explosiva blandningar med luft. Vi måste därför vara försiktiga med brandfarliga vätskor och gaser. Statisk elektricitet eller en gnista från en strömbrytare kan antända en sådan gasblandning.

En symbol med en död fisk och ett dött träd säger att kemikalien är miljöskadlig. Det är extra viktigt att sådana kemikalier inte hälls ut i avloppet. Fråga alltid en lärare om du är osäker på vad du ska göra med kemikalierester. Utöver dessa piktogram finns även ett för gas under tryck. En behållare med gas under tryck måste hanetars försiktigt och får inte utsättas för värme.

Det finns också andra typer av farosymboler med andra utseenden. Ett exempel är de farosymboler som används vid transporter. Fordon som fraktar farliga kemikalier har en orange skylt med nummer som anger vilken typ av fara det är fråga om och vilket ämne som transporteras. På en skylt med texten ”33/1203” betyder ”33” mycket brandfarlig och ”1203” betyder bensin. Dessutom har de piktogram, med ett något annat utseende, som visar att bensin är brandfarligt och miljöskadligt.

 

Skyddsutrustning

Ögonen är mycket känsliga och att skydda ögonen är det absolut viktigaste när du utför experiment. En av de viktigaste reglerna på ett kemiskt laboratorium är därför att alltid använda skyddsglasögon när det finns farliga kemikalier i närheten. Skulle du få ett stänk av syra eller stark bas i ögat finns en risk att du får en allvarlig ögonskada. Om du skulle få ett stänk av något i ögat gäller det att omedelbart skölja ögonen, och fortsätta spola med vatten i minst 15 minuter. Se till att du vet var det finns möjlighet att skölja ögonen och hur ögonsköljningen fungerar. Det är inte bara när du själv gör experiment som du måste använda skyddsglasögon, utan även när någon bredvid dig laborerar. Du får inte ta av dig skyddsglasögonen bara för att just du är klar med ditt experiment. Använd helst inte kontaktlinser när du gör kemiska experiment. Då måste du nämligen ta ut linsen innan du kan skölja ögat, vilket tar tid. Du ska också använda ett förkläde eller en skyddsrock. Det skyddar både dig själv och dina kläder från farliga kemikalier

 

En liten brand är lätt att kväva med något man har till hands, till exempel en bägare. Större bränder släcks med en brandsläckare eller brandfilt. Kolsyresläckaren innehåller koldioxid under högt tryck. Kolsyresläckare ger mycket kall (-78 °C) kolsyresnö som både kyler och kväver elden. En kolsyresläckare får aldrig användas mot människor. Det kan leda till köldskador. Brinnande kläder släcks bäst med en brandfilt. Se till att du känner till var brandfilten och brandsläckaren finns och hur de fungerar. Om det sker en olycka ska du genast ropa på hjälp och varna alla omkring dig.

 

Ordningsregler

Det finns många lagar och regler som styr hur vi arbetar med kemikalier. De viktigaste finns samlade i Kemiska arbetsmiljörisker från den statliga myndigheten Arbetsmiljöverket. Om du använder skyddsglasögon, arbetar lugnt och följer alla anvisningar är risken för olyckor liten. Det är viktigt att inte stressa eftersom det ökar risken för misstag och olyckor. Koncentrera dig hela tiden på det du gör och låt dig inte störas av annat.

Om du är osäker på något ska du fråga din lärare. Du får aldrig pröva egna experiment utan att fråga din lärare. En kemist gör aldrig ett experiment utan att först ha läst på om farorna och kommit fram till det säkraste sättet att utföra experimentet. Kemikalier ska alltid behandlas med respekt.

Smaka aldrig på kemikalier på laboratoriet, inte ens de som vi ”vet” är ofarliga. Kanske någon tidigare doppat en smutsig sked i burken eller att burken rent av är felmärkt. Många kemikalier, till exempel koncentrerad saltsyra och ammoniak, avger farliga ångor som är skadliga vid inandning. Sådana kemikalier måste hanteras i ett dragskåp där de farliga ångorna sugs ut av en fläkt. Tänk på att luckan i ett dragskåp måste vara neddragen så långt som möjligt för att arbetet ska vara säkert. Glöm inte att genast sätta på locket på en flaska eller burk efter att du tagit något ur den.

När vi blandar starka syror med vatten utvecklas mycket värme. Detta gäller särskilt koncentrerad svavelsyra. Det är mycket viktigt att hälla Syra I Vatten (SIV-regeln) och inte tvärt om. Häller vi vatten i koncentrerad svavelsyra kan det bli så varmt att vattnet kokar och syran stänker, vilket är mycket farligt.

 

Det är inte bara kemikalier som utgör risker på ett laboratorium. Bland de vanligaste skadorna på laboratorier är brännskador och skärskador. En gasbrännare ger en låga som är långt över tusen grader varm, men lågan är inte så lätt att se om det är ljust i rummet. Särskilt farligt är det om du har långt hår eller kläder som kan fladdra in i lågan. Se till att alltid ha långt hår uppsatt när du gör kemiska experiment. Tänk på att aldrig lämna varmt glas eller andra varma föremål så att någon råkar röra dem av misstag. När vi värmer en vätska i ett provrör finns en risk att vätskan stötkokar. Det innebär att det bildas en ångbubbla i botten av provröret som får den heta vätskan att stänka ut ur provröret. Rikta därför alltid provrörets öppning bort från dig själv och andra.

Laboratorieutrustning görs ofta av glas. Det beror på att glas är genomskinligt och tåligt mot värme och kemikalier. Glas är tyvärr ömtåligt och trasigt glas är en vanlig orsak till skärskador. Kontrollera att glaset du använder är helt. Byt ut glas som har sprickor eller vassa kanter. Det ska alltid finnas en förbandslåda eller första hjälpen-tavla med till exempel plåster. Se till att du känner till var den finns.

När du är färdig med laborationen ska du diska all utrustning noggrant. Smutsig utrustning kan nämligen ge felaktiga resultat vid nästa experiment. Du får inte hälla ut farliga kemikalier i avloppet. Din lärare talar om vad du ska göra med avfallet. Glöm inte att tvätta händerna när du är klar.