Droger

Vad vi i dagligt tal kallar för en drog kan ha olika betydelser i olika delar av världen. I Sverige anses en drog vara en substans som har en psykologisk, ofta berusande effekt. Lagliga droger i Sverige är till exempel nikotin, alkoholhaltiga drycker och koffein. I andra länder kan även cannabis och kat vara lagliga. Enkelt sett kan narkotika beskrivas som substanser som på olika sätt påverkar hjärnan och som människor kan bli beroende av. De flesta ämnen som ingår i gruppen narkotika är olagliga men vissa läkemedel kan också ge samma typ av effekter. I det här kapitlet ska vi titta närmare på hur droger och narkotika verkar och vad det är som gör att personer riskerar att hamna i ett beroende och kanske även i ett missbruk.

 

Droger påverkar hjärnan

Hjärnan styr hur vi mår psykiskt, och i många fall även fysiskt. Olika signalsubstanser är involverade i vår känsla av välbefinnande, och balansen mellan signalsubstanser är viktig för att vi ska må bra. Viktiga signalsubstanser i hjärnan är dopamin, serotonin, acetylkolin och noradrenalin. Har vi för mycket eller för lite av dessa får vi en obalans som kan leda till psykisk sjukdom. Till exempel anses det att för låg aktivitet av signalsubstanser kan vara orsak till depression. För hög aktivitet kan vara orsaken till psykoser eller maniska tillstånd.

Idag finns det läkemedel som på olika sätt kan påverka aktiviteten av signalsubstanser i hjärnan. De kan återställa balansen eller i alla fall påverka den i positiv riktning. Men även andra typer av substanser påverkar hjärnan. Nikotin är till exempel uppiggande i låga doser. I liten mängd är alkohol uppiggande. Om vi dricker mer blir vi istället trötta eftersom hjärnan blir bedövad. Det gör att personer som dricker större mängder alkohol ofta somnar och kanske inte minns vad som hände i samband med att de drack alkoholen.

Den här uppiggande effekten som kan fås av nikotin och alkohol kan göra att vi känner att vi mår bra. Då vill vi ju gärna behålla den känslan. ”Må-bra”-känslan kommer av att det som kallas hjärnans belöningssystem har triggats. Belöningssystemet ger oss en belöning när vi gör någonting som är bra för oss själva och för artens överlevnad. Men belöningssystemet kan också aktiveras av droger. Det betyder att belöningssystemet både är bra för oss men att det också kan leda till problem som drogberoende.

För att en substans ska kunna ge effekter på hjärnan måste den kunna ta sig till hjärnan från blodet. Hjärnan är skyddad mot främmande ämnen genom den så kallade blod-hjärnbarriären. Vissa kemiska ämnen som är fettlösliga kan passera blod-hjärnbarriären. I blod-hjärnbarriären finns också transportproteiner. De ser till att näringsämnen från blodet kommer in i hjärnan. Det finns till exempel transportproteiner för aminosyror och sockermolekyler. Ibland slinker olika droger med.

Amfetamin, metamfetamin och ecstacy

En substans som både räknas som läkemedel och narkotika är amfetamin. Amfetamin är en hydrofob substans som snabbt kan tas upp från tarmen till blodet. Den passerar också effektivt blod-hjärnbarriären och kan på så sätt påverka hjärnan. Dessutom kan amfetamin, liksom många andra droger, lagras i fettvävnad. Amfetamin används som läkemedel vid ADHD men på grund av den beroendeframkallande effekten så måste det göras med stor försiktighet. Amfetamin ökar frisättningen av signalsubstansen noradrenalin i hjärnan. Exakt hur det hjälper vid ADHD är fortfarande inte känt.

Amfetamin har en enkel molekylstruktur och många liknande substanser har framställts som narkotika. Exempel på sådana substanser är metamfetamin och ecstacy

Det framställs hela tiden nya amfetaminliknande substanser vilket är en utmaning för de myndigheter som arbetar med beslut kring vilka substanser som ska klassas som narkotika och vilka som ska klassas som läkemedel.

Morfin och andra opioider

En annan drog som påverkar hjärnan är morfin. Den framställs från opiumvallmo som innehåller många ämnen som påverkar hjärnan. Morfin används idag som läkemedel vid svår smärta. Morfin påverkar så kallade opioidreceptorer i hjärnan.

 

De här receptorerna ska egentligen binda till kroppens egna substanser. Dessa ämnen brukar kallas för kroppens eget morfin, eller endorfiner. Endorfiner är peptider och består alltså av aminosyror. Endorfiner frisätts i hjärnan när vi gör något vi tycker om att göra och när de binder till opioidreceptorerna känner vi en känsla av lycka och tillfredsställelse. Endorfiner frisätts till exempel när vi är tillsammans med någon vi tycker om men också när vi tränar. Det gör att vissa känner ett starkt behov av att träna.

Det finns många andra smärtlindrande läkemedel som också verkar genom att aktivera opioidreceptorerna. Några exempel är fentanyl och oxikodon, som precis som endorfinerna ger en känsla av lycka och välbefinnande. De kan binda till opioidreceptorerna eftersom de liknar strukturen för morfin tillräckligt mycket för att påverka receptorerna på samma sätt som morfin gör. Morfin har en mycket komplicerad struktur. Fentanyls struktur är mycket enklare. Det gör det lättare att framställa fentanyl än att få tag i morfin från opiumvallmo. Sådana förenklingar av komplicerade molekylstrukturer är viktiga när nya läkemedel utvecklas.

 

Läkemedel som påverkar opioidreceptorer i hjärnan är beroendeframkallande och kan leda till missbruk. Flera miljoner människor världen över är beroende av smärtlindrande läkemedel som tramadol. De har egentligen inte kvar sina smärtor men belöningssystemet signalerar att de måste ta sin drog för att må bra. Risken med den här typen av beroende är att dosen hela tiden måste ökas för att framkalla en effekt. Till sist blir det för mycket och personen tar en överdos. Överdoser av den här typen av droger och läkemedel kan orsaka andningsstillestånd vilket leder till döden. Det är omöjligt att på förhand veta hur stor dos som behövs för att framkalla ett sådant farligt tillstånd.

 

 

Cannabis, marijuana och hasch

Cannabis är en naturprodukt som isoleras från växten hampa. Den växer vilt men odlas också på många platser. Från cannabisplantan kan hampfibrer produceras. Dessa används för att göra rep. Idag är växten mest känd som en drog. Hasch och marijuana är droger som framställs från cannabisväxten. Hasch är kådan som växten bildar medan marijuana är torkade blad och blommor.

Cannabis innehåller många olika verksamma ämnen varav Δ9-tetrahydrocannabinol (THC) är den vanligaste. THC och liknande substanser i cannabis påverkar en receptor i hjärnan som kallas CB1. THC kan ta sig upp i hjärnan om vi andas in den. Det är därför som marijuana oftast tas genom rökning.

Cannabis är inte en så ofarlig drog som ofta påstås. Dels kan den vara startpunkten för ett tyngre missbruk och dels kan den ge upphov till psykiska störningar senare i livet. Forskning har visat att personer som haft en hög användning av marijuana eller hasch i tonåren löper en högre risk att utveckla schizofreni senare i livet. Det har också visats att minne, inlärning och koncentration blir sämre av cannabisanvändning. Dagliga användare har sämre minne även när de är nyktra.

Det finns en debatt om cannabisanvändning ska legaliseras i Sverige. Det gäller främst för behandling av olika sjukdomar, till exempel svår smärta. Flera länder har legaliserat cannabis för eget bruk och för sjukdomsbehandling. I Sverige är det inte tillåtet.

Hallucinogener

 

En annan grupp droger kallas hallucinogener. Det är substanser som framkallar hallucinationer. I den gruppen finns LSD (lysergsyradietylamid) och psilocybin. LSD anses vara den hallucinogen som ger kraftigast effekt.

LSD bildas från ett ämne som finns i en parasiterande svamp som angriper gräs och sädesslag. Psilocybin kan framställas från vissa svampar.

Effekten uppkommer av att substanserna aktiverar de receptorer som binder serotonin i hjärnan. Både LSD och psilocybin kan framkalla hallucinationer som kan uppfattas som fascinerande men också skrämmande. De kan ge en känsla av lycka och frihet och de kan också ändra ens uppfattning om tid och rum. Drogerna kan också framkalla allvarliga paniktillstånd och kraftigt illamående. Vilken effekten blir går inte att veta på förhand.

På senare tid har det diskuterats om LSD och psilocybin skulle kunna användas som behandling vid posttraumatiska stressyndrom. Människor som varit med om mycket omvälvande händelser som krig och olyckor kan drabbas av posttraumatiska stressyndrom. Eventuellt kan hallucinogenerna göra det lättare för personen att prata om det som orsakat traumat. Att använda hallucinogener som läkemedel kräver noggrann kontroll och kan endast vara aktuellt under övervakning av läkare.

Läkemedel eller drog?

Droger är substanser som påverkar hjärnan på ett eller annat vis och som kan upplevas som njutningsfullt. Oavsett vilken drog det gäller så påverkas vårt belöningssystem. En drog ger en omedelbar känsla av njutning. Belöningssystemet bygger på att vi sätter upp förväntningar. Om vi uppnår förväntningarna känns det härligt. Förväntningarna höjs dock hela tiden och det blir allt svårare att känna samma känsla. Det gör att det krävs mer av drogen för att uppnå samma effekt och det leder lätt till beroende.

Som vi sett är det inte självklart om en substans ska klassas som narkotika eller som läkemedel. I flera fall används ju samma substans både som läkemedel för att bota sjukdom och i missbrukssyfte. Detta gör det svårt att bestämma vilken lagstiftning som ska gälla för en viss substans. Generellt görs indelningen efter hur substanserna används. Om en läkare behandlar exempelvis smärta med en viss substans så är det ett läkemedel. Om samma substans köps på gatan för att framkalla ett rus så är det narkotika. Substanser som enbart framställs och används för missbruk klassas som narkotika.

Många arbetsplatser kräver drogtester innan en person kan anställas. Då undersöks urin- och blodprov från den arbetssökande för att se om det finns spår av droger i proverna.

Avslutning

I kapitel 3 av Din Kemi har vi diskuterat vad som händer när vi blir sjuka. Det kan vara infektioner av bakterier eller virus men också sjukdomar som cancer liksom missbruk av olika droger. Vi har också sett hur vi med hjälp av läkemedel kan bli friska snabbare. 

I nästa kapitel ska vi lämna människokroppens kemi och istället titta närmare på hur kemi påverkar samhället.

Quiz - Droger

När endorfiner binder till denna struktur känner vi en känsla av lycka och tillfredsställelse.

Skyddar hjärnan mot främmande ämnen.

Ämne som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan.

Användning av denna drog leder till sämre minne, inlärning och koncentration.

Drog som framkallar hallucinationer.

Drog som verkar genom att aktivera opioidreceptorerna i hjärnan.

Uppgifter

Förklara och beskriv

  1. Vad är en drog?
  2. Vad är en signalsubstans?
  3. Vilka viktiga signalsubstanser finns i vår hjärna?
  4. Beskriv blod-hjärnbarriärens funktion.
  5. Vad menas med hydrofob?
  6. Vilken effekt har amfetamin på kroppen?
  7. Vilken funktion har opioidreceptorerna i hjärnan?
  8. Vad är endorfin?
  9. Vad är en peptid?
  10. Vilken funktion har opioidreceptorerna?
  11. Förklara hur endorfiner och känslan av lycka och välbefinnande hänger ihop.
  12. Hur kommer det sig att människor kan bli beroende av opioider?
  13. Vad innebär ett missbruk?
  14. Vad menas med överdos?
  15. Hur påverkar cannabis hjärnan?
  16. Vilka konsekvenser kan användningen av cannabis ge?
  17. Förklara hur hallucinogener påverkar kroppen.
  18. Vad är serotonin?
  19. Vad innebär posttraumatisk stressyndrom?
  20. Vad är det för skillnad på en drog och ett läkemedel?

    Resonera och argumentera
     
  21. Hur kommer det sig att vissa substanser fungerar både som en drog men även som ett läkemedel?
  22. Hur kommer det sig att det är så svårt att stifta lagar som sätter stopp för missbruk av narkotika?
  23. Vilka naturvetenskapliga argument finns för och/eller emot följande påståenden:
    a) Medicinsk cannabis bör erbjudas som behandling av svår smärta.
    b) Att ge medicin som innehåller amfetamin till unga med ADHD är fel.
    c) All användning av narkotiska preparat borde förbjudas.

    Ta reda på
     
  24. Ta reda på hur vanligt narkotikamissbruk är i din hemkommun.
  25. Ta reda på vilken hjälp personer som vill ta sig ur ett drogmissbruk kan få.
  26. Hur arbetar polis och tull för att stoppa narkotikamissbruket?
  27. Ta reda på i vilka situationer narkotika används inom sjukvården.