Har du någon gång stått i kön i affären och funderat på om du skall välja en plast- eller papperskasse? De två olika typerna av kasse påverkar miljön på olika vis. Det är inte helt enkelt att avgöra vilken som är bäst för miljön. Det finns flera olika verktyg och metoder som har utvecklats för att kunna bedöma miljöpåverkan för olika produkter och processer. Ett sådant verktyg är livscykelanalys.

Med en livscykelanalys menas en systematisk bedömning av den totala miljöpåverkan en produkt eller process har från vagga till grav. Det kan vara från utvinning av råmaterial genom hela livscykeln till dess avfallet har hanterats. Idag används livscykelanalyser av både företag och organisationer för att öka kunskapen om produkters miljöpåverkan, men också för att fatta kloka miljömässigt hållbara beslut.

En livscykelanalys kan användas på många olika sätt. Livscykelanalysen ger en bra bild över de material och den energi som krävs för att producera en produkt. Den visar också vilken miljöpåverkan i form av utsläpp och avfall som produkten ger upphov till. En livscykelanalys kan genomföras på alla former av produkter och för olika livsmedel. Den kan också genomföras för olika typer av transporter och energisystem. En livscykelanalys görs för att få kunskap om produktens miljöpåverkan. Då blir det lättare att se var i en produkts livscykel det är möjligt att göra förändringar för att minska de negativa effekterna på miljön. På detta sätt kan företag använda livscykelanalyser för att fatta kloka beslut som är bra för miljön. Livscykelanalys kan också användas för att jämföra två produkter med varandra eller för att utvärdera nya produkter eller ny teknik. Resultatet från en livscykelanalys kan också användas vid miljömärkning av olika produkter.

Den första livscykelanalysen gjordes av Coca-Cola Company i slutet av 1960-talet. Den jämförde olika förpackningar för läsk. Den och andra tidiga analyser gjordes nästan uteslutande på olika förpackningsmaterial och olika system för avfallshantering.

Metoden utvecklades senare och spreds också till metallindustrin när aluminiumburken började användas. När livscykelanalys började användas var resultaten ganska spretiga. Det ledde till att en standardiseringsprocess inleddes. Numera finns det gemensamma riktlinjer för hur en livscykelanalys ska genomföras så att resultatet från olika analyser går att jämföra.

En livscykelanalys består av fyra olika delar. Först bestäms livscykelanalysens mål och omfattning. Därefter görs en kartläggning av flöden av material och energi under livscykeln. Sedan görs en beräkning av miljöpåverkan. Det gör det möjligt att jämföra olika typer av miljöpåverkan. Slutligen görs en tolkning av resultaten.

Det första steget inleds med att bestämma målet med livscykelanalysen. Det gäller att besvara frågor som varför studien görs, vem den vänder sig till och hur resultaten skall användas. Här anges också vilka avgränsningar som krävs och vilka antaganden som måste göras. I vårt exempel med påsarna kan frågeställningen vara att ta reda på om plastkassen eller papperskassen är det bästa valet ur miljösynpunkt. Ett antagande kan vara att trycket på plastkassen eller papperskassen ger samma miljöpåverkan oberoende av vilken typ av påse det är. En avgränsning kan vara att bara titta på svenskproducerade påsar.

I en livscykelanalys värderas all miljöbelastning per funktionell enhet. Den funktionella enheten är ett mått på den ”nytta” som den studerade produkten levererar. Detta måste bestämmas innan analysen kan göras. I exemplet med plastkasse och papperskassen kan den funktionella enheten vara att bära hem en viss mängd matvaror från affären. En papperskasse är ju till exempel oftast större än en plastkasse. Ett annat exempel kan vara att analysera miljöbelastningen för olika sätt att producera el. Då kan den funktionella enheten vara 1 kWh elenergi. Om syftet är att jämföra olika typer av färg kan den funktionella enheten vara kvadratmeter målad yta.

I det första steget bestäms också var och hur studien ska avgränsas. Oftast görs en livscykelanalys från ”vagga till grav”, det vill säga från utvinningen av råvarorna från naturen tills att de inte längre används av människor utan lämnar systemet i form av avgaser eller avfall. Dessutom bestäms för vilket geografiskt område och för vilken tidsperiod som livscykelanalysen gäller. Produkter tillverkas på olika sätt i olika delar av världen och olika platser är olika känsliga för utsläpp som påverkar miljön.

Ofta produceras flera olika produkter i samma process, samtidigt som den förbrukar resurser och leder till utsläpp. Ett exempel är ett kraftvärmeverk som producerar både el och värme. Det är då inte självklart hur användningen av resurser och utsläpp ska fördelas mellan de olika produkterna som producerats. Denna fördelning kallas för allokering. Det går att allokera resurser antingen efter fysiska samband eller utifrån det ekonomiska värdet. Ett fysiskt samband kan vara massa eller energiinnehåll. Vid tillverkning av plastpåsar behöver allokering göras i oljeraffinaderiet där flera olika produkter produceras samtidigt som råvarorna till plastpåsen.

I inventeringsanalysen kartläggs allt material och all energi som används under produktens livscykel. Vad är det som behövs och hur mycket? När detta är klart gäller det att samla in information om vilken miljöpåverkan detta har. För att få fram tillförlitlig information används databaser som innehåller uppgifter om ett stort antal processer och olika produkters miljöpåverkan. Även information om miljöpåverkan från transporter och drivmedel är enkelt att få fram.

Efter inventeringsanalysen finns en stor mängd information insamlad kring alla utsläpp som en produkt ger upphov till och hur mycket resurser den förbrukar. Det kan vara ganska svårt att bedöma vilken information som är viktig ur miljösynpunkt och som bidrar mest till produktens miljöpåverkan. Först sorteras informationen utifrån vilken typ av miljöpåverkan det gäller. Några exempel är försurning, övergödning och växthuseffekt. Denna indelning är baserad på naturvetenskapliga samband. Vi vet till exempel att koldioxid bidrar till den ökande växthuseffekten. Denna sortering kallas för klassificering.

Efter klassificeringen görs en karakterisering. Det innebär att alla utsläpp som har en viss miljöpåverkan räknas om med hjälp av en karakteriseringsfaktor.

För påverkan på växthuseffekten jämförs alla utsläpp av växthusgaser med koldioxid. Koldioxid har karakteriseringsfaktorn 1. Alla utsläpp som påverkar växthuseffekten räknas då om till koldioxidekvivalenter med hjälp av sin karakteriseringsfaktor. Olika växthusgaser påverkar växthuseffekten olika mycket. Ett exempel är metan som har ungefär 25 gånger starkare påverkan på växthuseffekten jämfört med koldioxid. Det betyder att ett kilogram metan påverkar klimatet 25 gånger mer än ett kilogram koldioxid. Därför multipliceras utsläppen av metan med 25. På samma vis mäts försurning som kilogram svaveldioxidekvivalenter. Svaveldioxid är en gas som leder till försurning. Övergödning mäts som kilogram fosfatekvivalenter. Fosfatjoner leder till övergödning.

På detta vis fås miljöpåverkan för den produkt eller process som studeras. Resultatet visas ofta som påverkan på olika miljöeffekter per funktionell enhet, till exempel i kilogram koldioxidekvivalenter per funktionell enhet.

Syftet med tolkningsfasen är att analysera resultatet av livscykelanalysen, till exempel var någonstans den största miljöpåverkan finns under produktens livscykel. Det finns en mängd osäkerheter i en livscykelanalys. Det kan ha varit svårt att hitta inventeringsdata för alla steg i produktens livscykel. Kanske saknas data helt, eller så har äldre data använts. Det är viktigt att den som gör livscykelanalysen tydligt anger detta så att läsaren får en uppfattning om vilka osäkerheter som finns och hur stora de är.

När du granskar en livscykelanalys är det därför viktigt att kritiskt analysera resultatet. Är livscykelanalysen korrekt genomförd? Är alla delsteg i livscykeln med? Hur har funktionell enhet valts och hur är systemgränserna satta?

Hur var det då med plastpåsar och pappkassar? Tyvärr går det inte att säga om plastpåsen eller pappkassen är det bästa alternativet ur miljösynpunkt. Beroende på hur studien är gjord, fås nämligen olika resultat. Det beror på vilket råmaterial som används och varifrån energin kommer. Det ger också olika resultat beroende på hur många gånger påsen går att använda och hur den återvinns. Om pappret eller plasten är tillverkad av återvunnet papper eller plast påverkar också resultatet. Livscykelanalysen har dock hjälpt oss att förstå vilka utsläpp som hänger ihop med påsar av olika slag. Det bästa är givetvis att återanvända sin påse så många gånger som möjligt.