Gifter

 

Du vandrar i skogen och ser den vackra röda flugsvampen med sina vita prickar eller funderar på att plocka en bukett liljekonvaljer. Kanske vet du att båda är giftiga. Olika ämnen är oftast giftiga på olika sätt. Flugsvampen innehåller flera giftiga ämnen. Vissa av dessa påverkar nervsignaler både i hjärnan och till muskler. Om du skulle råka äta röd flugsvamp så kan du må illa, känna yrsel och få kramper. Många ormar är också giftiga. I Sverige är det bara huggormen du behöver se upp med. Fjärsingen är en svensk fisk som har gifttaggar på gälarna. Det finns också mineral som är giftiga. De kan innehålla atomslagen arsenik eller kvicksilver. Det röda mineralet cinnober innehåller kvicksilver.

I alla tider har människor dött av och dödat med gifter. Redan för 13 000 år sedan smorde jägare på Zanzibar in sina pilar med gift från växter. På så sätt kunde de fälla större djur. På samma vis använde ursprungsbefolkningen Sydamerika blåsrör eller pilbåge med giftpilar. Pilarna var bestrukna med växtgiftet curare eller med det giftiga sekret som finns på ryggen av pilgiftsgrodor.

År 1577 mördades kung Erik XIV med arsenik. Under andra världskriget mördades flera miljoner människor med cyanväte i förintelseläger. I filmer, böcker och i verkligheten kan du träffa på växter, djur, mineraler och kemikalier som skadar eller rentav dödar om du äter, andas in eller får på huden eller i ögonen.

Allt är gift – det är bara frågan om dosen

Allt är gift – det är bara en fråga om dosering. Det ansåg Paracelsus, en läkare som levde på 1500-talet. Hans uttryck är lika sant idag. Arsenik är troligen det allra mest kända giftet. Det har nyligen blivit ett läkemedel mot en svår tumörsjukdom. De tre forskare som gjorde upptäckten fick år 2018 dela på ett stort vetenskapligt pris. Samtidigt har uppskattningsvis 200 miljoner människor på jorden ohälsosamt mycket arsenik i sitt dricksvatten. Arseniken i vattnet kommer från jordskorpan. Bland de mest drabbade är befolkningen i Bangladesh. Långvarig exponering för arsenik kan ge hudcancer och andra hudskador.

I början av 1900-talet blev nötboskap i norra USA sjuka och dog med svåra inre blödningar. Orsaken var att de ätit mögligt hö från en växt som heter sötklöver. Forskarna kunde så småningom hitta det ämne i djurfodret som gav upphov till blödningarna. Ämnet förhindrade blodets koagulation. Det fick namnet warfarin och började användas som råttgift. Senare kom samma ämne att bli ett viktigt läkemedel mot blodproppar. Det gäller att ge rätt dos.

Strofantin, är ett afrikanskt pilgift som upptäcktsresanden David Livingstone träffade på vid sina resor i Afrika på 1800-talet. Ursprungsbefolkningen använde det vid jakt. I lagom dos blev det under 1900-talet en värdefull hjärtmedicin.

 

Å andra sidan kan vanligt vatten vara livshotande. Om vi på kort tid dricker för mycket vatten hinner inte njurarna tillräckligt snabbt avlägsna det genom urinen. Det leder till att den relativa mängden av flera viktiga jonslag blir för låg. Ofta är det den sänkta halten av natriumjoner som är avgörande. Vi kan bli förvirrade eller illamående. I värsta fall kan det bildas en vätskeansamling i hjärnan. Det kan vara dödligt.

Järn är ett nödvändigt mineralämne i vår mat. Om vi får i oss för mycket kan det skada levern. Det händer ibland i Etiopien när människor äter för mycket av en sorts bröd bakat på sädesslaget teff. Likaså är kaliumjoner livsnödvändiga men dödliga i alltför stor mängd.

Ett gift är ett ämne som i en viss koncentration är skadligt för levande organismer. Riktigt giftiga ämnen är farliga redan i låg koncentration. För en vuxen människa som väger 70 kg är 200 milligram arseniktrioxid en dödlig dos. Det giftigaste ämne vi känner till idag är botulinumtoxin. Det bildas av en bakterie i vissa födoämnen och om de inte tillagats på rätt sätt blir vi förgiftade. Det är dödligt i så liten dos som miljondels gram. Namnet har giftet fått från det latinska ordet botulus som betyder korv. Det var just korv som orsakade de första förgiftningsfallen som studerades i Tyskland på 1700-talet. I Sverige tillsätts nitrit till kött och charkuterier för att förhindra bildning av botulinumtoxin. Dessutom används botulinumtoxin vid vissa sjukdomstillstånd och för att ta bort rynkor. Det mest kända medlet kallas för botox. Vid en botoxbehandling används otroligt lite av det giftiga ämnet.

 

 

 

Det finns många giftiga ämnen runt omkring oss

Vissa gifter behöver vi se upp med. Mögliga nötter eller möglig majs ska vi inte äta för där finns aflatoxiner som är farliga. De orsakar ibland epidemier i Afrika och Indien. Likaså ska vi vara försiktiga med att äta potatisar som är gröna. I gröna potatisar kan det finnas ett giftigt ämne som heter solanin.

Kassava, krossade linfrön och bittermandel innehåller ämnen som kan bilda vätecyanid. Det gäller därför att tillaga kassava på rätt sätt och att vara måttlig med linfrön och bittermandel.  Framförallt gäller det att se upp med de giftsvampar som finns i vårt land. Plocka bara de svampar som du säkert vet är ätliga.

I brandrök och avgaser finns den giftiga gasen kolmonoxid. Kolmonoxidmolekylerna binder starkt till hemoglobin i våra röda blodkroppar och förhindrar den livsnödvändiga transporten av syremolekyler.

I tabellen hittar du några giftiga ämnen, var de kan finnas och den dödliga dosen.

Giftiga ämnen kan användas i krig

Redan under antiken användes kemiska vapen i krigföring. För cirka 2500 år sedan belägrades staden Kirrha i Grekland av soldater som placerade stora mängder av den giftiga växten julros i dricksvattnet. De som drack av vattnet drabbades av svåra magsmärtor och diarréer.

Under första världskriget som pågick 1914 till 1918 användes kemiska vapen. På eftermiddagen den 22 april 1915 började gaskriget på riktigt. Det var utanför staden Ieper i Belgien som tyska trupper släppte ut nästan 150 ton giftig klorgas när vinden låg på mot motståndarens skyttegravar. De drabbade soldaterna var helt oförberedda och hade inga skyddsmasker. Många av dem dog. De tyska soldaterna var däremot försedda med sådana skydd. Masken täckte ansikte, ögon, näsa och mun. Luften som andades in passerade genom ett filter där den giftiga gasen fastnade.

 

Senare kom andra kemiska vapen som fosgen och senapsgas. Totalt beräknas 1 300 000 soldater ha skadats av kemiska stridsmedel under första världskriget. Av dessa dog fler än 90 000.

I inbördeskriget i Syrien användes också kemiska vapen, bland annat klorgas. Men nya och mycket giftigare så kallade nervgaser har också använts där. Utvecklingen av dessa ämnen började på 1930-talet i Tyskland i samband med forskning om insektsgifter. Snart upptäcktes att dessa ämnen var väldigt giftiga. Forskningen togs då över av militären. Under andra världskriget framställdes stora mängder nervgaser som fick namnen soman, tabun och sarin. Lyckligtvis kom de då aldrig till användning. Men betydligt senare, på 1980-talet, använde Irak sarin i kriget mot Iran. I mars 1995 dog 13 personer och många fler skadades när en terroristgrupp i Japan spred ut sarin i tunnelbanevagnar i Tokyo.

År 1993 antogs konventionen om förbud mot kemiska vapen av många länder. Organisationen för förbud mot kemiska vapen har som uppgift att se till att förbudet följs. Organisationen fick Nobels fredspris 2013 för sitt arbete mot kemiska vapen.

Fler och farligare nervgaser uppfanns under det kalla kriget (1946-1990). Det var framför allt Storbritannien, USA och Sovjetunionen som utvecklade ännu farligare substanser. En av dessa, VX, användes vid mordet på Kim Jong-nam på flygplatsen i Kuala Lumpur i Maylaysia i februari 2017. En senare variant av nervgift, novitjok, drabbade Sergej Skripal och hans dotter Julia i Salisbury i England i april 2018. De överlevde efter långvarig sjukhusvistelse. En kvinna som senare av en tillfällighet kom i kontakt med giftet dog. 2020 förgiftades den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj med novitjok men överlevde. Nervgaserna verkar genom att störa kontakten mellan nerver och muskler samt mellan muskler och vissa körtlar.

Soldater är ibland utrustade med ett eller flera motgifter mot nervgaser. De finns i en sorts spruta som kallas autoinjektor. Den har en kraftig nål och en stark fjäder som kan utlösa nålen. Autoinjektorn placeras mot låret utanpå byxorna och så skjuts motgiftet in i kroppen. Sprutan innehåller bland annat atropin. Atropin är ett ämne från växten belladonna. I rätt dos fungerar ämnet som ett motgift mot nervgas. Men det är bråttom om det ska hjälpa.

Giftiga ämnen kan användas som läkemedel

Naturen är fylld av gifter i växter, djur och mineral. Dessutom har vi människor framställt nya gifter. Giftiga ämnen är farliga men samtidigt kan de fungera som läkemedel. Det gäller att ge rätt dos.

Quiz - Gifter

Detta ämne binder starkt till hemoglobinet i de röda blodkropparna och hindrar syreupptagningen.

Om vi på kort tid får i oss mycket av detta ämne sjunker halten av natriumjoner i kroppen och vi kan bli förvirrade, illamående eller i värsta fall få

Anledningen till att vi inte ska äta mögliga nötter eller majs.

Afrikanskt pilgift som i lagom dos blev värdefull hjärtmedicin på 1900-talet.

Detta ämne, som finns i råttgift, kan bildas i mögligt hö och används även i läkemedel mot blodproppar.

Vad är botulinumtoxin?

Krossade linfrön och bittermandel ska vi bara äta lite av. Detta ämne är anledningen.

Anledningen till att du inte ska äta grön potatis.

Det giftigaste ämne vi känner till kan bildas i vissa födoämnen. Sprutas in i huden för att ta bort rynkor.

Vad är curare?

Uppgifter - Gifter

Förklara och beskriv
  1. Ge några exempel på gifter som finns i naturen.

  2. Förklara vad ett gift är.

  3. Förklara varför ett ämne samtidigt kan vara ett gift men även ett läkemedel.

  4. Vi kan dö om vi på kort tid dricker för mycket vatten. Förklara hur det kommer sig.

  5. Förklara kopplingen mellan botoxbehandlingar och korv.

  6. Varför ska du inte äta grön potatis?

  7. Förklara varför kolmonoxid är giftigt.

  8. Hur påverkar nervgifter människokroppen?

Argumentera och resonera
  1. Varför tror du att flugsvampen har ett så kraftigt gift?

  2. Hur kommer det sig att det uppfanns så många nervgifter under kalla kriget?

  3. Varför tror du att det behövs en organisation som har till uppgift att se till att förbudet mot kemiska vapen följs?

  4. Varför tror du att det finns så många giftiga ämnen i naturen?

  5. Vilka naturvetenskapliga argument finns för och emot följade påståenden:

    a) Det är rätt att utveckla giftiga ämnen som kan bli läkemedel trots att de också kan komma användas som kemiska vapen.

    b) Det är farligt att äta korv som inte innehåller nitrit.

Ta reda på
  1. Ta reda på mer om fjärsingen och vad som händer om du blir stucken av den.

  2. Ta reda på varför vissa djur kan äta svampar som är giftiga för oss människor.

  3. Ta reda på vad som händer i huden när botox injiceras.

  4. Ta reda på mer om giftmord som utförts i historien.

  5. Ta reda på mer något tillfälle i historien då kemiska vapen används.

  6. Ta reda på mer om konventionen om förbud mot kemiska vapen.

  7. Ta reda på mer om den organisation som tilldelades Nobels fredspris 2013.