När vi kommer in i puberteten händer det väldigt mycket på olika ställen på och i kroppen. I äggstockarna eller testiklarna mognar könsceller. Samtidigt blir ansiktet och ryggen fulla med finnar och vi börjar plötsligt lukta svett. Kroppen utvecklas nu från att vara barn till att bli vuxen.

För att olika delar av kroppen ska kunna kommunicera med varandra skickas det ständigt signaler. Vi har två system som gör detta. Det ena är nervsystemet och det andra kallas för det endokrina systemet. Till nervsystemet hör hjärnan och alla nerver. Vissa nerver tar emot signaler från kroppens in- och utsida och skickar informationen till hjärnan. Andra nerver skickar sedan signaler från hjärnan till exempelvis hjärta, muskler, blodkärl och tarmar.

Det endokrina systemet använder istället hormoner som tillverkas av körtlar. En körtel tillverkar ämnen som frisätts till kroppens utsida eller insida. Hormonerna transporteras med hjälp av blodet till de celler som de ska påverka. Hormonerna i kroppen är alltså kemiska budbärare som för en signal från ett ställe i kroppen till ett annat. Tack vare hormoner kan bland annat kroppens blodtryck, blodsocker och vakenhetsgrad kontrolleras. Det är också hormoner från hjärnan som gör att du växer och kommer in i puberteten. Då kan de här kemiska signalerna göra att hudens talgkörtlar plötsligt blir fetare och du får finnar, att du börjar svettas i bland annat armhålorna och att könsorganen utvecklas.

Celler måste ständigt kommunicera med varandra för att kroppen ska fungera. Att skicka ut kemiska signaler i form av hormoner är ett effektivt sätt att sprida information. Hormonet kommer bara kunna påverka de celler som har en receptor som hormonet kan binda till. Ett exempel på ett endokrint hormon är insulin. Insulin bildas i bukspottskörteln. Om blodsockret stiger kommer insulin att avges till blodet och spridas i hela kroppen. Receptorer för insulin finns på fettceller, leverceller och skelettmuskelceller. När insulin binder till sin receptor kommer socker att transporteras från blodet och in i levern eller musklerna. Där lagras sockret i form av glykogen eller byggs om till fett och lagras i fettvävnaden.

Olika hormoner ger olika effekter. Det de har gemensamt är att de är livsviktiga för vår överlevnad. Om något hormon inte kan bildas blir vi sjuka och för att vi inte ska dö måste hormonet fås som läkemedel. Om inte kroppen producerar tillräckligt med insulin får vi sjukdomen typ 1-diabetes.

I vilken form vi tar läkemedlet beror på hur hormonets kemiska struktur ser ut. Hormoner kan delas in i olika klasser. Det är deras uppbyggnad som bestämmer vilken klass de hör till. Hormonet insulin är ett protein. Om vi skulle äta det i tablettform skulle insulinmolekylens struktur förstöras av magsaften i magsäcken.  Sedan skulle det brytas ned av enzymer i magsäcken och i tarmen. Det är anledningen till att insulin fortfarande måste tas som spruta av de som har typ 1-diabetes.

Andra hormoner, till exempel sköldkörtelhormon, kan också tas som läkemedel om man inte kan producera eget. Det har en annan kemisk uppbyggnad jämfört med proteiner. Det gör att läkemedlet kan tas i tablettform, eftersom det klarar sig genom mag-tarmkanalen utan att strukturen påverkas. Om du har för lite sköldkörtelhormon påverkas många av kroppens celler. Bland annat kommer ämnesomsättningen och nervcellernas signalhastighet att sänkas.

Vissa läkemedel kan tas upp via huden. Ett sådant exempel är kortison. Kortison ombildas till hormonet kortisol när det kommer in i kroppen. Kortisol bildas naturligt i binjurarna. Det är ett av de hormoner som frisätts under träning eller om vi blir stressade. Kortisol har många positiva effekter. Under träning och vid stress gör hormonet att vi får ett högre blodsocker. Det är bra för musklerna som måste arbeta hårdare. En annan effekt är att dämpa immunförsvaret och det är det läkemedlet används för. Vissa tillstånd beror på att immunförsvaret aktiveras mot kroppsegna strukturer. Då kan vi till exempel få eksem eller allergi. Kortison kan då smörjas på huden eller andas in i luftvägarna och minska besvären.

P-piller har använts som preventivmedel sedan 1960-talet. Nuförtiden finns även andra hormonpreparat, till exempel hormonspiraler och akut-p-piller. Akut-p-piller kallas ibland för dagen-efter-piller och kan användas för att förhindra oönskade graviditeter. Hormonerna i de här preparaten har specifika receptorer i hjärnan. Hjärnan kommer att tolka hormonsignalen som att det redan finns tillräckligt mycket hormon i blodet. Då stänger hjärnan av kroppens egen produktion. Det leder till att det inte blir någon ägglossning. Om det inte frisätts något ägg från äggstockarna går det inte heller att bli gravid. Vissa preventivmedel har även ytterligare effekter som minskar sannolikheten för graviditet.

Preventivmedel som innehåller kvinnliga könshormoner kan också användas som läkemedel av tjejer och kvinnor. De kan till exempel användas vid rikliga menstruationsblödningar, smärtsamma menstruationer och acne.

Idrottare och kroppsbyggare tar ibland otillåtna preparat för att få ökad muskelmassa, förhöjd idrottsprestation eller på annat sätt få större chans att vinna idrottstävlingar. Det finns flera olika typer av preparat och vissa av dem är hormoner. Om vi är friska kommer alla hormonnivåer i kroppen att vara noggrant kontrollerade. Tar vi däremot ett hormon som läkemedel eller för att dopa oss kan nivåerna bli för höga och innebära hälsorisker.

Anabola steroider är varianter av testosteron, manligt könshormon, som tas i syfte att få ökad muskelmassa och styrka. Testosteron bildas naturligt i testiklarna hos killar när de kommer i puberteten. En naturlig effekt av testosteron är till exempel att musklerna blir större. Det ger också grövre käkparti och mörkare röst på grund av att struphuvudet växer. Testosteron ger också ökad kroppslängd. Även kvinnor bildar testosteron men i mycket mindre mängd. 

Tillväxthormon är ett annat hormon som kan tas i dopingsyfte. Tillväxthormon finns såklart även naturligt och frisätts då från hypofysen. För barn och ungdomar är det detta hormon som gör att vi växer. Om vi som vuxna tar tillväxthormon kommer det som fortfarande kan växa att göra det. Skelettet kan inte bli längre, men muskler, öron, läppar, käkar och händer kan bli förstorade. Just muskeltillväxten är en av anledningarna till att vissa personer missbrukar tillväxthormon.

EPO, erytropoetin, är ett hormon som frisätts från njurarna om syrehalten i blodet sjunker. Hormonet stimulerar benmärgen till att producera fler röda blodkroppar. Resultatet av frisättningen av EPO blir att de röda blodkropparna i blodet ökar i antal. De röda blodkropparna har ett protein som heter hemoglobin som binder syre. Med fler röda blodkroppar är det möjligt att transportera mer syre till musklerna. Det är en stor fördel inom vissa i uthållighetsidrotter, som till exempel cykling och skidåkning.

Sammanfattningsvis så är hormoner livsviktiga för oss men det kan också innebära risker om de används på fel sätt.